Jag tackar nej till en Grammis

I morgon är det Grammisgala. Det är festligt för vissa och mindre festligt för andra. Idag satt jag i ett lååångt möte med Grammisgalans PR-byrå och det resulterade i att jag blev erbjuden en biljett till morgondagens gala. 

Jag tackade nej.

Var där förra året och känner inte för att gå dit igen. Sådana där galor är mest en kväll för inbördes beundran. Alla "coola" människor sitter nere vid scenen och äter. Sen sitter vi, pöbeln, på läktarna och tittar på. Helt plötsligt kommer någon halvbra artist upp på scenen och sjunger playback. Efter sisådär en timme eller två är allting slut och det är mer eller mindre dags att gå hem. Pöbeln vandrar hem och artisterna som vunnit fina priser blir redlöst berusade. Jag är där som pöbeln. 

Därför sa jag nej tack.