The frulle

Frukosten med Sally var riktigt trevlig. Jag måste erkänna att jag har saknat henne (var ett tag sedan sist). I alla fall så tror jag att jag slog någon form av rekord i plätt-ätning. & Sally käkade en väldig massa fruktsallad. 

Vi satt i över tre timmar och tjattrade om livet. Sally var härlig. Inte så där kvinnligt komplicerad. 

Frulle

Som svar på mitt SMS tycker Sally att vi ska äta frukost imorgon. 

Så - frulle it is! 

Anagoes

Då har man visst snart en låt om sej själv också. Tydligen håller man på att bli ett "koncept".

Jag satt förra veckan och "dokumenterade" min och Sallys relation. Hur vi träffades och lite annat smått & gott. Självklart saltade jag på en aning. Kanske kommer jag att få äta upp just detta...... Känner mig lite smått orolig. Eller inte. Vi får se.

Anagoes verkar coola. De hajar nog.

SMS

Till Sally, 28/12 2007, kl 08. 49

Ostbågar

Klockan är 8.47 och jag är sugen på ostbågar. Sick.

 

Julklappen från Sally.

Ok.....

Tack älskling. Inga fler kommentarer.

Punkt.

Från Kalmar

Jag skriver på Kalmaritiska. För så pratar jag just nu, när jag är i Kalmar.

Go Jul fan. Ha d riktit bra å ät inte fö mycke julbord å ät absolut inte fö mycke julkåv. Och skit i bödet. 

Kram fan

Sally ska ha en eloge

Och anledningen till det är att hon först nu har förstått att det finns något som heter Skype. Att hon sedan fortfarande har svårt att förstå att det fungerar orkar jag inte nämna. Jag orkar inte heller kommentera det faktum att hon först nu har fattat att man klarar sig med en mobil.

För någon dag sedan ringde hon från sin mobil och berättade att vi skulle SkypeA. Jag började skratta. Och så skrattade jag. Sen frågade jag varför vi skulle skypeA. Vi pratade i mobilen och hon ville att vi skulle skypeA senare i veckan. Det är hysteriskt märkligt. Hysteriskt skoj och exakt precis så knasigt som det låter. Jag tror att Sally tyckte jag var märklig och lite dum som skrattade. Sally kom inte med någon bra förklaring vad Skypeintresset kommit ifrån men jag tror att hon läst det i något kvinnomagasin. Det brukar vara där hon får sina mest märkliga idéer.

Ja, vi skypeade i alla fall och jag säger bara en sak. Det gör jag inte om. Inte inte inte. Sally i fortsättningen pratar vi i mobiltelefon, det är du bra på. Nu ska jag lägga mig på soffan och skratta ett tag.

The Insane Christmas

I väntan på....

Jag längtar efter julen. Främst längtar jag efter julklapparna men familjen och julmaten kommer tätt efter. Anledningen att jag längtar efter julklapparna i år är att jag redan vet vad jag ska få. Då blir jag så hiskligt otålig. 

Jag kanske inte ska avslöja exakt vad jag ska få. Men låt mig säga så här mycket. Jag kommer inte få presenten fysiskt förrän i maj. Innan dess kommer presenten vara nedtecknad på ett papper och levereras i ett litet kuvert. 

Julen kommer bli fantastisk. Inget annat.

En månad

För minst en månad sedan borde jag ha köpt en ny.

Och vi fortsätter med....

....vädret. 

Jag tycker det är så vanvettigt spännande att vakna på morgonen. Inte direkt men när jag kommit över den värsta tröttheten, då. Då är det så jäkulens spännande att kliva upp ur sängen. Det nästan spritter i kroppen och jag går omedelbums mot köket. Jag spärrar upp ögonen ordentligt och tittar ut. Den stora frågan för mig är om det snöat eller inte. Det är det som är spännande. 

I morse hade det inte snöat. Det har hittills inte snöat en endaste morgon denna vinter. Det är lite bittert, jag vill ha vitt och kallt. Jag tycker faktiskt inte att det är för mycket begärt. Bara lite snö på marken och ett par minusgrader i luften.

Lite snö. Lite kallt. Om det nu ändå ska vara vinter kan man väl få det i alla fall.

Emergency

Humor

Crispy sun

Ni vet hur kallt det är ute idag. Ni har redan varit där ute och känt vinterkylan bita i kinderna. Idag är det dock extra vackert eftersom solen skiner. Den magiska vintersolen strålar och det känns skönt. Livet har gått från grått till blått på bara sisådär en natt. Efter en liten downperiod är jag återigen på väg uppåt, framåt. Nu kör vi. Solen är krispig och luften kall. Man måste väl springa bara för att hålla sig varm?

Trends to avoid in 2008

www.askmen.com listar trender man inte bör hoppa på 2008.

Så, då har vi lärt oss att undvika "Furry Collars".

Bild

Geni!

Bild

A birthday in 2001.

Om jag var chef över någon.

Nu är jag inte chef. Jag gör mitt bästa för att bestämma över mitt eget liv. Men jag är inte chef över någon annan. Just idag är min chef "mindre älskvärd" (tolka det som att jag verkligen inte gillar honom just för tillfället) och då börjar min hjärna arbeta. Jag blir lite aggressiv, lite arg, men naturligtvis så håller jag det mesta inom mig. Jag säger ett "men" och ett "men, nej", men jag inser att the big boss inte kommer att ge sig. Och då önskar jag att jag var hans chef. För då vet jag precis hur jag skulle vara. Precis.

Radioskugga och nedräkning

I går var det tyst. Knäpptyst. Jag hamnade långt bortom internet. I en värld som var helt galen. Människor skrek och åt gula och rosa piller. Det var väl det.

Klockan är 9.40 och snart äter jag lyxlunch med Sally. Jag får ett antal sms varje timme som påminner mig att det är klockan 11.30 som gäller. Som att jag någonsin glömmer saker. 

Kostymer

Nu bär jag inte kostym på jobbet. Tror att jag tycker att det är ganska skönt att slippa. Men ibland skulle det vara skönt att glida in på jobbet i något riktigt glassigt. Ni kommer dock aldrig att se mig i någon variant som liknar mittenbilden.....

Bilder: GQ.

Äpplet tar över min hjärna

Tanken på en iPhone gör mig lite ofokuserad. Jag vill ha den där telefonen. Jag sitter och dreglar framför datorn och ser presentation efter presentation och jag förstår inte mitt ha-begär.

I want it. I want it bad.

Snälla ge mig en iPhone så min hjärna kan fokusera på andra saker än en löjlig liten pryl. Snälla.

Lyxlunch?

Sally pratar lunch, hon pratar lyxlunch. Hon kvittrar i mitt öra och tycker livet är fantastiskt. Och jag är inte den som är den. Jag äter gärna lunch för mer än 100 kronor (om det nu är lyx).

Jag är dock misstänksam mot Sallys bild. Det ser ut som korv med stuvad potatis. Det är inte lyxigt. Men jag börjar redan nu ladda för lunchen. Det är lika bra. Är hon lika glad som idag så kommer det bli kvitter i minst en timme. Oh.

Marc och hans mössa

Igår kväll när jag satt i taxin hem var det snöblandat duggregn i luften. Taxichauffören talade utländska och jag passade på att sluta ögonen och drömma mig bort. Långt bort. Kanske så långt bort som till Australien, till en strand, till sand mellan tårna, till varmt grönblått vatten. Sen var jag framme vid rondellen. Där jag bor.

I morse vaknade jag utan huvudvärk. Jag vaknade precis som man ska vakna efter en personalfest, fräsch å fin. Mamma hade varit stolt över mig. Jag stegade upp och såg att det snöblandande duggregnet hade bytts ut mot klarblå himmel och sol. Det kanske finns hopp ändå.

Morgonbestyr.

Jag tar på mig min jacka och inser strax därefter att jag har glömt min mössa på kontoret. Min extremt sköna mössa från Marc Jacobs som är gjord i 100% Cashmere ligger ensam och övergiven och väntar på mig, på mitt skrivbord. Ni kanske undrar varför jag skriver om denna mössa ens? För att den är fantastisk och så dyr att jag för allt i världen inte vill tappa bort den. Och det verkar vara det enda sättet för mig att behålla en mössa, gäller även vantar och halsduken. Dyrt gör att jag har dem kvar. Att jag glömt mössa på kontoret gör att mina öron blev röda när jag gick till tunnelbanan. Blå himmel och sol innebär kyla så här års.

Mitt modetips för dagen är att köpa dyra mössor, vantar och halsdukar. Ja, om ni brukar tappa bort dem alltså. Det funkar hur bra som helst för mig. I övrigt har jag inte så mycket att säga om det. Köp något som är snyggt också kanske? Och cashmere, kanske?

Nirvana on my mind

Färger

Det är mörk vinter. Ser fram emot våren då man ser "naturlig ut" i hysteriska färger. Bild.

Personalfest

Sally tror att jag är sjuk idag också. Det är jag nästan, tror jag. Sjuk på så sätt att jag har svårt att äta och lunkar fram i 2 km/h.

Misstänker dock att jag kommer att orka med personalfesten ikväll. Kanske till och med sjunger karaoke klockan 3 i natt. Det har hänt förr. Och det kan hända igen.

To die for

Modebloggerskor skriver ofta om kläder som är "to die for". Och ibland skriver de om kläder som de bara måste ha. Vilket skämt. Låt mig nu berätta varför.

Kläder att dö för är kläder som man dör utan. Inget annat. Modebloggerskor, det betyder att kläder "to die for" är en dunjacka när det är snorkallt. Eller underkläder när man är naken. Eller kanske till och med en regnjacka när det regnar. Inte en liten äcklig scarf från något obskyrt litet märke som ingen ens bryr sig om. Sådana kläder dör man inte för att få.

Samma gäller för "kläder som jag bara måste ha". Kläder jag bara måste ha är kalsonger, strumpor, byxor (gärna jeans), t-shirtar, skjortor, tröjor, jacka (gärna flera) och lite annat som jag säkert glömde. Jag måste inte ha mer än ett par av varje. Det är inget måste. Eller, förresten är det ett måste att ha flera kalsonger, strumpor och t-shirts. I övrigt klarar man sig bra med en eller två av varje. Man måste inte ha flera.

Det jag vill säga är att "to die for" och "måste" är förbannat töntigt. Kan ni modebloggerskor inte komma på något mer intelligent att säga? Jag fattar att ni vill ha kläderna, jag har också kläder jag vill ha. Men inte fan dör jag om jag inte får en ny skjorta.

Så enkelt är det.

Psykling

Ligger i min säng och är lite sjuk. Det innebär att jag är mindre sjuk än igår men fortfarande så sjuk att jag inte kan gå till jobbet. Alltså jobbar jag hemifrån. Och jag är mer produktiv än någonsin. 

Slut på meddelande. 

Tips från M

Fick just ett "spana-in-den-här-mail" från min kompis M. Han tycker tydligen att den här T-shirten från FUCT är någonting för mig. Tja.....

Bild: Från King Magazine

Åter till projekt feber.

Efter regn kommer mer regn

Detta börjar mer och mer likna helgen från helvetet. Jag har blivit magsjuk. Kanske influensa? Kanske något helt annat. Det som händer med mig är att jag kräks och har feber. Min näsa är inte röd som mannens på bilden, men i övrigt känner jag mig som honom....lite kuriosa, det var 5 år sedan jag hade ordentlig feber sist.

Bild.

om jag levde på 50-talet....

Bild

Kvällen kvällen kvällen bra

Att bli mer än berusad två dagar i rad är inte att rekommendera. Visst är det roligt men onödigheter tenderar att skapas under sådana tillfällen.

Igår, efter idolfinalen, fick jag för mig att börja skicka ett sms till Sally.

Jag: Var är du?
Sally: I Göteborg vet du väl!
J: Mäh, vi skulle ju ses nu ju?
S: What??
J: Tänkte att vi skulle ses nu!
S: Klockan 02.20? Varför just nu?
J: För att jag vill.
S: ??

Och efter ”??” spårade det hela ut en aning. Jag lyfter luren och ringer henne. Med för många öl i kroppen kändes det som det mest naturliga i världen. Jag hör mig själv säga att jag tycker om henne och att jag vill träffa henne.

Här ligger jag. Ensam i min säng och känner mig patetisk och pinsam. Vad tänkte jag med igår?

Jag ska på Idolfinal. Otippat värre.

Det är bestämt. Jag ska iväg och titta på idolfinalen i Globen. Och sen ska jag på efterfesten. Jag har i och för sig inte brytt mig så mycket om de där idolerna, men det vankas öl på efterfesten. Det är anledning nog att dra dit. Det kommer bli en helkväll.

Nästa, Globen!

Hmmmmm

Öppnade just mailen. Där låg en teckning från Sid and Sally som ska föreställa mig.

Skumt.

Saknar kommentar just nu.

Beer for the future

Dagen innan sista arbetsdagen för veckan. Alltså torsdag och på kontoret har alla redan vandrat hem. Eller vi har någon praktikant som sitter kvar och försöker slita sitt hår. Dom brukar göra det, ambitiösa små jävlar. Själv så avslutar jag min arbetsdag med att skriva om min stundande öl.

En kall öl.

Behöver jag skriva mer?

Jag låter det stanna vid det.

Bild.

Från reklamträsket

När jag såg ovanstående klipp första gången blev jag sjukt imponerad. Hela grejen. Gratis kramar. Min empatiska sida fick sig en ordentlig törn och jag kände mig blödig som Sally. Men jag reste mig snabbt och glömde bort den fantastiska idén. Tills nu. När det är dags för årets Röda Korset Kampanj. Denna kampanj bygger på att vi vanliga dödliga ska betala för kramar av kändisar, definitivt inte en lika bra idé men det funkar. Personligen tror jag att Lasse Berghagen och de andra kändisar som ska kramas kommer träffa på en del märkliga människor. Kanske människor som tror att det räcker med en kram och sen är man kär. Kanske människor som är desperata efter kramar. Eller kanske rika snubbar som vill krama snygga brudar. Hur som haver. Det är väl bra att någon försöker göra något bra så här i jultider. 

Förresten, kanske ska ge bort en kram till morsan i julklapp. Lasse Berghagen kanske. Kanske.

Om jag var brat

För er som undrar hur jag hade varit om jag var brat så vill jag ge en liten hint. Titta på Björn Gustavsson. Om jag var brat skulle jag vara som han. Kommentaren "Om jag kommer in? Jag kommer knappt ut" kan vara det roligaste som sagts på tv i år.

Kläder helt enkelt.

När jag tänker på kläder blir jag generellt ganska glad. Jag vill nämligen inte se ful ut. Därför lägger jag ner lite energi när jag ska köpa kläder och jag lägger ner energi på att hitta något som passar ihop innan jag lämnar hemmet på morgonen. Mitt intresse sträcker sig dock inte längre än så. Kläder är funktion och den viktigaste funktionen är att det är snyggt, roligare än så blir det inte. Jag är alltså inte alls intresserad på samma sätt som Sally. Hon är ju fanatisk. Men det får väl gå, hon är ju nästan alltid snygg. Och ibland fanatiskt snygg. Undvik dock att säga det högt för ofta, då blir hon odrägligt mallig.

Det är de små sakerna som gört.

Jag vet, gört är inte ett bra ord, men jag skriver det ändå. För jag vill skriva om små saker, för att små saker gört. Inte gör det utan gört. TIll saken. Igår vandrade jag på Stockholms gator för att ta mig hem till mina 30 kvadrat i Vasastan. Det var lite gråmulet och regnet låg definitivt i luften. Jag passade på att titta i skyltfönster och upptäcker till min förvåning att det är få affärer som julpyntar i år. Vad har hänt? Varför har affärer slutat pynta? Visst, jag ser lite ljusstakar och adventsstjärnor men stora banderoller och God-Jul-Musik ser och hör jag inget av. Har de missat inspirationsresan till överdrifternas hemland USA?

Jag tar två steg framåt. Hoppar och slår fötterna i rumpan. Och skriker YEAH! I år är det en fantastisk jul. Alla tjatar om att GPS:en är årets julklapp, jag tror att årets julklapp är avsaknad av julpynt och krimskrams.

D&G

Bild

Årets skönaste tomtar

2007´s skönaste tomtar! Får mig att komma i julstämning. Det är den 3:e December.

Music

Nu ska jag skriva om något jag tycker om. Det får handla om musik. För det tycker jag om. Gärna lite lagom gladpop eller något annat som man kan dansa runt till klockan 4 på morgonen. Typ Feist - 1 2 3 4.

Eller så kan man dansa som i videon nedan. Det är ju det egna valet som styr.

Okej. Så sätter vi visst igång....

Fick just ett mail av direktören. Ett lätt töntigt, nu-kör-vi-brev. Jo, jag tackar, nu kör vi.

Skum grej egentligen - att få i uppdrag att blogga om sej själv och vad man gillar. Med viss tyngd på mode. Något brudigt, men men.

Ska dock (faktiskt) bli riktigt kul (tror jag).

Brev från chefen

Trevande steg.

Ni kan ge er på att det är dags. Gänget på "S&S" har bett mig att skriva precis vad jag vill, när jag vill och hur jag vill, om absolut bara mitt liv. Mitt ego säger att jag måste göra det. Jag måste skriva. Jag måste häva ur mig allt som min lilla stora person innehåller. Och så måste jag omedelbart ifrågasätta människors omdöme. Vad i ligger det intressanta....

Så här är jag, Sid. Och jag skriver, om absolut bara mig själv. Så nu börjar jag. Klockan är 22.29. Den 26e november.

Tack och god natt.